Detta ämne som jag nu tänker skriva om är väldigt komplicerat att förstå för oss västerlänningar eftersom vi har en helt annan syn på våra barn och deras framtid än vad många har i Thailand.
Den åttonde nationella skolutvecklingsplanen presenterades samtidigt som 1997 års grundlag.
Grundlagen innehöll en undervisningsreform som förväntades få den thailändska undervisningen att utvecklas framåt för att kunna hålla jämna steg med de globala förändringarna som det nya århundradet innebar.
Thailands undervisningssystem är för närvarande uppdelat i fyra nivåer under statlig ledning av undervisningsministeriet:
Förskolan för barn i åldrarna tre till fem år följs av sex års grundskola, tre år motsvarande vårt högstadium och sedan ytterligare tre år som kan jämföras med vårt gymnasium.
Högre undervisning ligger under universitetsministeriet, och det finns i nuläget tjugofyra allmänna universitet och tjugotvå universitet i privat regi som tillsammans täcker alla regioner i landet.
Hur ser det då ut i verkligheten?
Det är bara de barn som har rika föräldrar som kan räkna med att skaffa sig en ordentlig utbildning.
Finns det flera syskon i familjen är det i första hand pojkarna som får gå i skolan.
Barn till fattiga föräldrar, eller barn som bor i fattiga områden, får en dålig eller i vissa fall ingen skolgång alls. Kvaliteten på undervisningen är sämre utanför de större städerna. I många fall blir barnens skolgång bara några år eftersom föräldrarna inte har råd att låta dem gå kvar i skolan.
Det mesta kostar när man går i skolan i Thailand.
• Alla elever måste t.ex. bära skoluniform och det blir en dryg kostnad för familjen eftersom barnen behöver flera omgångar.
• Skolmåltider serveras inte utan barnen måste ta mat med sig hemifrån, eller köpa mat på den matservering som finns i anslutning till skolan.
• Eleverna måste betala sina läroböcker.
• Resor till och från skolan bekostas av föräldrarna. Även när skolskjuts finns måste föräldrarna betala denna.
• Skolorna tar terminsavgifter. De bästa skolorna finns i Bangkok och i de större städerna. Kostnaden att gå i de finaste skolorna i Bangkok ligger så högt som 3 – 400 000 Bath för en elev under ett läsår.
Så att gå i skolan anses ofta som slösi med både tid och pengar speciellt när det finns många magar att mätta i familjen.
Barnkonvetionens artikel 34:
Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
Vilka är då alternativen för dom som är födda under fattiga förhållanden, som har kort utbildning, som inte har de kunskaper som marknaden efterfrågar, som diskrimineras och som bor i ett land där chansen till ett anständigt arbete och möjligheter till försörjning är minimal?
Tyvärr är det ofta så att flickorna i fattiga familjer, oftast på landsbygden, skickas iväg till större städer för att arbeta.
Jag har läst om män som åker ut i fattiga byar och lockar med sig flickorna av föräldrarna med löften om att de ska få arbeten och kunna skicka hem pengar till familjen. (Ibland kidnappas de)
I stället för att svälta säljer dessa fattiga föräldrar normalt sin äldsta dotter. Föräldrarna släpper iväg barnen och de hamnar inte sällan i prostitution.
Är de väldigt små och unga kan de till och med bli inlåsta och "sålda" till speciella krokodiler som barnen själva kallar männen.
Läkare utan Gränser jobbar med uppsökande verksamhet och att "ta tillbaka" dessa barn.
Det finns även många andra organisationer som arbetar med detta hemska problem, men det är tyvärr en väldigt liten klick barn som blir hjälpta.
Denna verksamhet hålls väldigt dold och jag har själv inte sett barnprostitution, men jag läser en del om det och förfasar mig över hur de stackars barnen utnyttjas och lever. (Jag skulle gärna ägna något år av mitt liv som volontär åt detta arbete)
Däremot har vi i Bangkok träffat flera små barn som lever på gatan och som är lätta offer till pedofilerna.
En liten flicka ca 6-7 år kom till oss en kväll på en uteservering och satte sig.
Det började med att hon ville sälja tuggummi, men det sa vi helt nej till. Då stod hon vid vårt bord länge med sina mörka ögon och kollade på oss när vi spelade fem i rad. Vi frågade om hon ville sitta och hon kröp snabbt upp i mitt knä. Vi köpte lite dricka till henne men mat ville hon inte ha. När jag sa att hon skulle gå hem och sova, tittade hon på mig och sa - nej, hon skulle sälja tuggummi! När vi gick tog hon sin lilla korg med tuggummi och fortsatte ner i gatan. Då var klockan ca 23:30 och och jag funderade länge och mycket på vart hennes kväll slutade?
Man beräknar att det finns runt 15 000 prostituerade barn i Thailand.
Barn som utsatts för sexuella övergrepp (särskilt flickor) hamnar oftast till slut på bordeller. Sexuella övergrepp mot barn är inte bara ett stort problem i Thailand utan över hela världen.
Ni som sett Kjelles Smakresa i Asien har b.la fått följa med honom på barnhem samt hem för flickor som räddats från bordeller. (finns att se på play tv)
Ironiskt nog fördömer samhället dem utan att försöka förstå varför de har blivit prostituerade. De som fördömer dessa kvinnor, vilket är hårt och orättvist gjort, är normalt individer som lever ett tryggt och säkert liv, och som har mätta magar. Det är alltså väldigt många fler som tvingats in i prostitution, exploateras och behandlas som djur än de som gör detta för egen vinnings skull.
Vi hade förmånen att födas i ett land där alla barn kan gå i skolan och skaffa sig utbildning i stort sett gratis.
Det är en otrolig förmån som vi ska vara tacksamma över. Gratis och god skollunch serveras också under hela skoltiden så alla kan bli mätta i magen.
Livet är inte rättvist.
Läs gärna i vår resdagbok från 2007 när vi besökte en skola i Khanom.
KLICKA HÄR
Hej från oss !
