Våra dagar i Warszawa är nu slut
och vi sitter på Modlins flygplats och väntar på att få boarda flyget tillbaka
till Stockholm. En väldigt liten flygplats med väldigt många resenärer. Och här
som på nästan alla andra flygplatser är priserna på mat och dryck alldeles för
höga, jag känner mig i det närmaste rånad när de begär 49 zloty för två kaffe
och en yoghurt.
Vi hamnade mitt i våren, nästan
på gränsen till försommar. Sol och värme, grönt och fint med blommande syrener,
kastanjer och liljekonvaljer, så ni förstår kanske att det blivit en del häng
på uteserveringarna.
Väldigt god mat har vi ätit och
väldigt goda soppor, Zurek i bröd är favoriten och svampsoppan Gryzbowa smakar
gott men när jag en dag pekade på något i menyn som hette Barszcz och det kom
in en mugg rödbetsbuljong, nej då lämnade jag den faktiskt fritt åt sitt öde.
God mat alltså, något annorlunda vår svenska mat men ändå väldigt god. Polska
Gorfy (våfflor med grädde), jordgubbar, glass, kaffe, sangria fylld av frukt
och självklart en och annan polsk Zywiec och Tyskie har slunkit ner, men som
tur är har vi rört på oss en hel del också.
Vi har haft fina dagar i Warszawa
och vi har sett och upplevt jätte mycket.
Vår första dag tog vi Hop on
Hop of bussen och åkte runt på både röda och blå linjen för att kolla av alla
sevärdheter, sen skrev vi ner det vi ville se och göra lite extra för att
därefter börja turistandet. Tio mil till fots har vi tillryggalagt och minst
6-7 mil på stadens hyrcyklar. Mr Pher Google
Maps Tomasson har lett och vilselett oss en och annan mil, men vad gör väl
det?
Polen och Warszawa präglas
väldigt mycket av krig och då framförallt av andra världskriget. Warszawa var
en av det krigets värst drabbade städer.
Men även om vi har fördjupat
oss en del i Polens historia och i andra världskriget har vi hittat på en del
annat också. Bland annat har vi cyklat runt i stadsdelen Praga och letat
hippa barer vilket vi inte helt lyckades med. Antagligen för att vi var för
tidigt ute på dygnet?
Vi har åkt båttur längs floden
Wisla i en jättefin båt med egen kapten eftersom vi blev helt ensamma på turen.
Vi har åkt hiss 40 våningar upp
till Skybaren på Marriott hotell och sippat svindyr Pina Colada och kollat
utsikten. Till och med Tomasson drack sin öl otroligt långsamt bara för att få
sitta kvar där länge.
Vi har besökt mängder av vackra
kyrkor, tänt ljus och varit på kvällsmässa.
Vi har kollat på otaliga
statyer och monument, b.la en barnsoldat som symboliserar de barn som hjälpte
till under Warszawaupproret 1944. Statyn heter Mały Powstaniec och betyder
ungefär det ”Lilla upproret”. Statyn sägs vara en pojksoldat som gick under
pseudonymen Antek och som dödades när han var endast 13 år.
Vi har strosat runt i
trädgården på Universitet bibliotekets tak.
Vi har suttit på fina
parkbänkar av sten som finns utplacerade lite varstans i staden för att lyssna
på verk av Fredrik Chopin.
Vi har besökt den okända soldatens grav som dygnet runt vaktas av
militär samtidigt som en öppen eld ständigt brinner. Vi var där samtidigt som
en polsk mc klubb med ca 50 knuttar. De lade ner en stor vacker
blomsterdekoration och lämnade varsitt tänt gravljus framför blommorna. Mycket
vördnadsfullt.
En förmiddag besökte vi Polin
museet där vi fick oss en lektion i judarnas historia och varför det levde så
många judar just i Polen. I över tusen år var det judiska
folket inflätat i Polens historia, kultur och samhällsliv. I början av
1900-talet bodde fler judar i Polen än i något annat land på jorden, över tre
miljoner.
Getto Warszawskie skapades av nazisterna i oktober 1940
för internering av judar. Detta getto var det största judiska getto som
upprättades av nazisterna, och som mest bodde det runt en halv miljon
judar innanför murarna. Under de tre år som gettot existerade dog tiotusentals
personer av svält och sjukdomar.
Något som berörde mig väldigt djupt på Polinmuseet var historien om när
tyskarna 1943 under motståndsrörelsens uppror tömde Warszawas getto på judar.
Varje dag under drygt 1,5 månads tid tog de en gata/kvarter i sänder. Tyskarna
tog sig systematiskt igenom alla fastigheter och satte eld på en stor mängd
byggnader. Varje dag skickades mellan 5500-7500 judar till ”omlastning” för
vidaretransport till koncentrationslägren, då främst till Treblinka. Närmare
350 000 judar deporterades till avrättning. Till sist satte tyskarna
även eld på synagogan och gettot förvandlades då till en ruinstad och därmed
hade Warszawas getto avvecklats.
Utanför vårt hotell fanns ett
minnesmonument i brons över detta i form av en järnvägsvagn med kors som
symboliserar alla döda judar samt namnen på alla gator i gettot, ett namn på
varje ”järnvägsslipers”.
Vi besökte även resterna av fängelset
Pawiack. I mars 1940 övertogs fängelset
av Gestapo och under den tyska ockupationen fängslades ca 65 000 människor i
någon av de hundratals cellerna som fanns. Främst judar som vistats utanför
gettot utan tillåtelse, men även sovjetiska krigsfångar och polacker. Ca 32 000
människor mördades i fängelset, 23 000 skickades till koncentrationsläger och
ett fåtal frigavs. Förhållandena i Pawiak kan jämställas med ett
koncentrationsläger. I augusti 1944 när den
sovjetiska Röda armén närmade sig Warszawa evakuerades fångarna och sedan
sprängde tyskarna Pawiak. Det enda som inte förstördes fullständigt var
källarplanet där det numera finns ett museum.
Warszawa blev i stort sett helt
utplånat under andra världskriget, 90% av befolkningen överlevde inte och invånarantalet
sjönk från 1,5 miljon till 150 tusen och 90% av Warszawas byggnader lades i
ruiner. Man funderade efter kriget på om det var lönsamt att bygga upp staden
igen.
Ni förstår säkert att vår resa
till Warszawa påverkade oss båda, påverkade oss av människans otroliga grymhet. Även om vi inte känner just nu att
vi vill åka tillbaka till Warszawa så rekommenderar vi er att besöka staden,
och vi kommer med stor säkerhet att resa tillbaka till någon annan stad i
Polen.
Cześć, zobaczymy się ponownie ❤️