tisdag 30 december 2014

Gummiplantage

Gummiplantage finns det väldigt gott om på Koh Mak. Vi har sett plantage på många håll i södra Thailand även tidigare när vi rest runt i landet men nu har jag har forskat lite på ämnet och gör här en liten sammanfattning.


Man utvinner alltså latex från gummiträd. Gummiträdet har en ekonomisk livslängd på ungefär 32 år. Det tar ca 7 år för trädet att bli fullvuxet innan de kan börja tappa det på sin sav, men sen kan träden tappas i ungefär 25 år.

Naturgummi fås från den trögflytande mjölksaften som heter latex. 
Vid utvinning av mjölksaften skär man skåror i trädens bark och samlar sedan upp gummivätskan i en behållare som sätts fast under skåran, oftast är det en halva av skalet från en kokosnöt.  Dessa koppar töms sen av plantageskötaren varje dag.


Den dödsorsak som ligger på plats nummer två av vanliga dödsorsaker i Thailand är ormbett i gummiplantagen, alltså inget jobb för varken mig eller Pher att ens börja fundera på.

Asien står för största delen av världens produktion av naturgummi, och de tre största producentländerna i Asien är Thailand, Indonesien och Malaysia. Tillsammans svarar de tre länderna för 72 procent av all produktion av naturgummi i Asien.
I Thailand sker större delen av all gummiproduktion i dom 14 provinser som ligger i landets södra delar, vilket gör att denna region styr såväl produktionen som priserna på de globala råvarumarknaderna eftersom cirka 90 procent av allt det gummi som produceras går på export.

Människorna på plantagen får slita hårt för lite pengar och dessutom riskerar de sina liv i processen vid varje tömning..... Ska tänka på det när jag ska ut i spåret nästa gång för just här är kanske starten till mina nya Asics skor? 


Gummit bearbetas och töms på vatten


Gummimattan hänger sen och torkar i 2 veckor innan den säljs vidare till industrin.

När gummit torkar luktar det rejält illa. När vi åker förbi torkställen slutar vi andas genom näsan för det är nästan som doften av svinskit? 

Hej från oss, Maria & Pher 

fredag 26 december 2014

Juldagar 2014

Julafton passerade i lugnets tecken. Ingen stress och inget stök.
Vi var nere vid Koh Mak resort för att ta båten över till Koh Kham, men även idag blåste det så mycket på den sidan av ön att inga båtar gick ut.
Därför blev vi hemma på "vår" egen strand hela dagen. 


Vid fyratiden på eftermiddagen gick vi till en större resort för att få bättre internet så vi kunde skypa med Nathalie och lille Harry. 
Vilken teknik vi har nu för tiden, det är otroligt, tänk att kunna se dom samtidigt som vi kan prata med varandra.


På kvällen var vi på BBQ och åt väldigt goda grillspett med lök, ananas, tomater, chili, kyckling och jätte stark sås till och så varsin grillad majskolv. 
Det erbjöds också baracuda, bläckfisk, tonfisk, krabba, musslor och räkor men idag blev det kött. 
Vi satt tillsammans med ett yngre par ifrån Tjeckien, de var trevliga och väldigt nyfikna på oss och på Sverige.
Vi avslutade kvällen med en Chang och en Breezer på en mysig bar alldeles i närheten sen var det god natt vid elvatiden. Det är nog rekord tror jag !


Juldagen
Även den här dagen gick i lugnets tecken. 
Vi gjorde ett nytt försök med att komma över till Koh Kham med båten, men...nej, den gick inte idag heller. Så vi installerade oss på beachen "hemma" även idag. 
Vi har promenerat, lyssnat på talbok och åkt en liten tur med moppen för att dricka kaffe och äta thailändska pannkakor med kondenserad mjölk.
På eftermiddagen tog Pher med sig fiskespöt ner till piren Ao Nid och jag tog en tur med joggingskorna, 10 km blev det. Himmel så svettigt. 


På kvällen gick vi till resorten bredvid för att äta. Jag beställde in Paneng och efter en stund kom de in med en skål Massaman. När jag sa att det var fel gick de ut med skålen och kom efter bara ett par minuter ut igen med samma mat fast nu på en tallrik, och så sa dom att det var Paneng ! Haha.... och så trodde dom att jag inte fattade, mig veterligen har det väl aldrig varit potatis i Paneng? Men strunt samma, det smakade gott så det gjorde inte så mycket.

Annandag jul
Idag är det 10 år sedan tsunamin slog in över södra Thailands kust, och då framför allt i Kao Lak. Att våra tankar går dit är inte så konstigt, dels för att vi befinner oss i landet men också för att vi själva har en historia runt det som hände då, 2004. 
Vi besökte Kao Lak första gången 2 år efter katastrofen och såg då många spår efter det som hade hänt. Det fanns då också en hel del ruiner av hus och hotell som vittnade om  det ofattbara. 
Idag skriver DN att många spår fortfarande kvarstår men att Kao Lak åter är ett semesterparadis för många. 

Vi kom i alla fall över till Koh Kham med båten idag. Ön är helt förändrad sen vi var där för 12 år sedan. Då var det bara en pytteliten strand och inget mer. 
För 5 år sen började en rik Bangkok bo att bygga ett fem stjärnigt bungalow hotell på ön. Han påbörjade ett gigantiskt komplex med bland annat egen pool till varje bungalow. Han anlade också en helt ny beach. Men för ungefär 2 år sen tog tydligen pengarna slut och nu står hela bygget stilla och kan inte färdigställas. 
- Welcome to Thailand, sa hon som säljer båtbiljetter till ön när vi frågade hur det låg till. Tragiskt tycker vi. 


Men fortfarande bjuder Koh Kham på ett väldigt klart och fint vatten, massor av fisk och en otrolig strand med helt kritvit sand. 
2007 utsågs stranden på Koh Kham till världens tredje vackraste strand.



Idag på förmiddagen lämnade Bosse Thailand och kommer om ett antal timmar åter trampa svensk mark.
Imorgon lämnar vi lugnet på Koh Mak för att spendera våra sista semester dagar i lite högre tempo, först tillbaka till Pattaya några dagar för att sen fira nyår i Bangkok. 

God fortsättning önskar vi er alla!
Maria & Pher

tisdag 23 december 2014

Flytt på Koh Mak

Jaha, då har vi flyttat ut från djungeln och ner till stranden.
Vi bor nu i en bungalow med bara några meter till strandkanten, och det känns riktigt lyxigt kan jag lova, och så har vi bara 10 meter till baren och det gillar Pher väldigt mycket, en kall Chang att svalka sig med är ju hans melodi. Men nu är det så att dom byter elledningar på ön vilket innebär strömlöst på dagtid, så det där mer kalla Chang....men Pher finner allt på råd. Han köper påsar med is som han sen lägger ölen i för att få den kall...




Jag måste ju erkänna att det kändes aningen snopet att behöva stanna på Koh Mak i ytterligare 4 dagar när tanken var att vi skulle åka till Koh Kood som är en för oss helt ny ö. Men men, nu får vi tillbringa alla juldagarna här och det kommer säkert bli bra det också.

Det som bekymrar oss lite är sängen. Jag har skrivit om det förut men säger det igen. Varför i himmelens namn har de så hårda sängar? På det här stället är de värre än någonsin, som att ligga direkt på golvet ..... det är verkligen så. Vi tog en full vattenflaska och släppte ca 40 cm över sängen och den studsar inte ens.


Men i och för sig så sover dom flesta thailändare på golvet och lite varstans så dom tycker väl att allt är mjukt? Ja, ja, vi får se hur det blir med nattsömnen.

Vi var nere vid piren på eftermiddagen och köpte båtbiljetter till katamaranen som ska ta oss till fastlandet den 27/12. Bosse gjorde helt rätt som åkte härifrån igår. Dom första båtarna idag var också inställda pga blåsten så han hade missat sitt flyg om han inte hade åkt igår.

Julafton imorgon och vi har inga planer alls för vad vi ska hitta på. Jo, en sak vet vi med säkerhet, vi ska skypa med Nathalie och lille Harry om vi nu bara får ström och nät som håller.


Vi önskar er alla en riktigt God Jul !
Hoppas ni alla varit snälla, annars kommer inte tomten 🎅

Maria & Pher


måndag 22 december 2014

Vilken fin tavla

Igår var vi på en liten ö som ligger strax utanför Koh Mak, en ö som heter Koh Rayaung. Där finns en väldigt liten men fin strand och med ett vatten som är helt otroligt klart och fint.
Pher gick iväg för att pröva fiskelyckan och Bosse och jag slog oss ner för att läsa och lösa korsord på den lilla beachen. Slapp, slapp, slapp, jisses va vi är lata.


Det finns ett matställe på den lilla ön som bara har öppet mellan 12-14 och där åt vi helt otroligt god thaimat. Bosse tyckte till och med att det var den bästa maten han hittills ätit på sin resa. Efter lunchen blev det en liten tupplur i skuggan på stranden innan det var dags för oss att åka tillbaka till Koh Mak. 


Efter en joggingtur för mig och mera fiske för Pher så skulle vi på kvällen testa av nattlivet på Koh Mak. På Monkey Bar hade vi hört att det skulle vara lite ös, så ok, vi gick dit efter kvällsmaten runt niotiden. Då var det vi och fyra andra gäster i baren. Vilket röj, vid klockan 22 gav vi upp och åkte hem, då var det totalt 10 gäster i baren som alla var väldigt lågmälda och tystlåtna. 
När vi kom hem var vår resort helt tyst och nerstängd. Då visade det sig att jag hade tagit med mig moppenyckeln istället för bungalownyckeln så jag fick helt enkelt krypa in genom en lucka till bungalown för att komma in. (vi har inga fönster) Tur man är smidig! Haha...

Inatt när jag vaknade till var det storm igen. Eftersom vi bor i bambuhyddor mitt i djungeln så hörs ju allt så himla väl, men det tog i och blåste så jag tänkte att imorgon har vi inte en enda sarong eller badbyxa kvar.

Meningen var att Bosse skulle lämna Koh Mak den 23/12 för att åka vidare till Bangkok men idag (22/12) på morgonen fick vi veta att alla speedbåtar till och från ön var inställda på grund av blåsten. Jaha, vad gör vi? Bosse hade flygbiljett bokad från Trat till Bangkok så han bestämde sig för att åka med katamaranen som går en gång om dagen till fastlandet, en dag tidigare än planerat för att inte missa sitt flyg. Det var nog en klok ide' för till och med den båten var 2 timmar försenad på grund av stormen. Men nu är han installerad på fastlandet och Pher och jag är ensamma.


Imorgon ska vi flytta och åka till Koh Kood, trodde vi ja, men nu har vi kommit på att vi har gjort en riktigt fin tavla. När jag bokade rum hemifrån var det inga problem men när jag nu gick in för att kolla vår bokning så klickade jag på kartan, och vad...... jag har bokat en resort som ligger på Koh Mak. Det är inte sant. Vi har ingen bokning på Koh Kood, adressen är Koh Kood men resorten ligger på Koh Mak. 
Åh.... allt är betalt och klart och vi får tillbringa julen på Koh Mak. Ja, vad gör vi? Jo vi flyttar från djungeln till stranden fast på samma ö.



Hej från oss öbor



lördag 20 december 2014

Koh Mak

Efter ett par dagar med blåst och storm har det nu äntligen lugnat ner sig.
Dagarna lunkar på och vi kan väl lite skämtsamt säga att allt går i sakta Mak....
Vi kan i alla fall konstatera att det har hänt väldigt mycket på ön sedan vi var här 2002. 
Det är fortfarande väldigt lite turister och av dom som hittat hit är flertalet svenskar. Men vägarna har till viss del fått beläggning och det är väldigt mycket fler moppar och bilar nu än då, det är några fler små butiker och väldigt mycket fler resorter. 
Men som sagt fortfarande otroligt lugnt. Vid tiotiden på kvällen är det tyst och god natt för de flesta tror jag?

Igår hittade vi en väldigt liten men jätte fin strand inte långt ifrån där vi bor. Vattnet var helt klart och det fanns lite rev precis vid sidan om stranden så Pher var snabb med att hämta sitt fiskespö för att fiska bläckfisk och han lyckades fånga in ett par stycken. En thailändsk man fick dem och han blev så nöjd så.



När vi åkte hem efter lunch låg det en stor scorpion på vägen. Vi stannade för att fotografera den och när det kom en bil som nästan körde på den spärrade den upp sig i anfallsställning med taggen rakt upp. Den var nog ungefär 13-15 cm. 
- Inte dödlig om man inte är allergisk, sa Massimo som har vårt hotell, men man blir väldigt sjuk om man blir stucken.


På eftermiddagen var vi ute i båt för att fiska. Vi hyrde en egen liten båt med en kille som körde och höll oss med spön och bete. Vi fick snabbt napp alla tre men efter en stund tog det stopp. Inte ett napp. Vi satt där bakom våra spön i tystnaden, bara klucket från båten och en fantastisk solnedgång.


Plötsligt fick vi napp både Bosse och jag samtidigt. Nu kan ni nog knappt tro på det jag skriver men jag fick ingen fisk på kroken, jag fick en ORM ! Ja ...en havsorm. Jag fick upp kroken och ormen som hade hugg om betet (bläckfisk), och när jag fått upp huvudet och ca 30 cm av kroppen över vattenytan och fick se den övriga slingrande kroppen då skrek jag - det är en orm ! Fiskarkillen som var med tittade och utbrast.
- Åh..snake, då släppte den taget om betet och försvann tillbaka ner i havet. 
Tack och lov, för den ville vi verkligen inte ha upp i båten.

Hej hopp från storfiskarna


torsdag 18 december 2014

Koh Mak, here we come

Det blåste storm idag på morgonen. Helt sjukt men det gick till och med gäss i poolen utanför vårt rum. Jag kände mig faktiskt riktigt orolig för båtresan från Ban Bao till Koh Mak. Vi skulle ju som tur var åka speedboat och inte med färjan och på så sätt tjäna en timma på restiden.
Men först bilresan.
Koh Chang är ju otroligt kuperat, det är backe upp och backe ner. Taxin som man åker med är en pick up så man sitter liksom på två bänkar på flaket med ett tak över. Taxikillen hävde upp våra väskor på taket och jag undrade i mitt stilla sinne om de inte skulle spännas fast? Men men, dom vet väl vad dom gör?


När vi åkt en bit tog vi av på en riktig "kostig" på grund av ett vägbygge och då kom en av våra väskor farande ner från taket och PANG rakt ner på vägen. Oh My God !! Thailand Thailand.
Ner på en ny resort och in med mera folk i taxin, vägen slingrar och nu är jag bilsjuk.
Åh, detta är känns inte bra. Jag vill spy, jag har avgaslukt i näsan och dessa hemska vägar och så åker man dessutom baklänges.


Och så var det båtresan.
Jag ville sitta ute eftersom jag inte mådde så bra så Pher, Bosse, jag och en svensk kille till parkerade oss ibland väskorna längst fram på båten. När vi åkt ungefär i 30 minuter fick vi världens slagsida. Jag blev så himla rädd och båtpojken som satt längst fram i fören hoppade snabbt ner och jag såg rädslan i hans ögon och i hela hans kroppsspråk.
- men vad är det som händer nu ? ropade jag och Pher ropade bara tillbaka - titta inte bakåt.
Besättningen stängde av musiken och jag såg hur oroliga dom var. De ändrade snabbt kurs och slog av på farten och så kom vi till slut in mellan öarna och det blev lite lugnare.
Helt plötsligt, mitt i mitt kaos i huvudet fick jag se en liten fågel sväva över båten,
- han följer oss, sa svensken, men min tanke var, - det är Fredrik, han vakar över oss.

Vi kom iland och tack vad det kändes skönt. Det blåste fortfarande storm men vi var i alla fall framme, vi var framme på Koh Mak.
När jag senare frågade Pher varför jag inte skulle titta bakåt sa han
- nej fy, vågorna var högre än båten, du hade dött om du sett det.

Resorten vi bor på ligger mitt i djungeln. Vi bor i väldigt spartanska bambuhyddor, men det är fräscht och mysig och det är ett jättetrevligt italienskt par som driver stället.


När vi varit på ön i ca 30 minuter möter vi en orm som är ca två meter lång. Herre min tid, detta tar aldrig slut. Jag behöver väl inte nämna något mer om det?

Jag återkommer från Koh Mak igen men nu måste jag sova efter en middag med italiensk lasagne och rött vin. Phu...vilken dag.

God natt från Koh Mak

tisdag 16 december 2014

Moppetur runt Koh Chang

Så har vi lämnat Koh Samet för den här gången och fortsätter nu vår resa vidare till Koh Chang.
Vi tog färjan från Koh Samet med avgångs tid klockan 10:00, men som jag skrivit i tidigare inlägg så gäller ju "thaitime" så när båten hade lagt ut kom några thailändare för sent släntrande ner till båten och då backade kapten snällt tillbaka färjan till kaj för att hämta upp dem, inte bara en gång utan tre gånger.

Vi hade bokat minibuss från Ban Phe till färjeläget Laem Ngob och den resan gick som på räls och tog knappt tre timmar.
På Koh Chang hade vi inget boende bokat så vi hoppade av taxin på White Sand Beach och så började letandet. Vi hittade till slut en länga med rum som verkligen ligger direkt på stranden, vi har ca 20 meter till strandkanten och 3 meter till poolkanten.

Dag två hyrde vi moppar och gav oss ut på långtur. Vi startade vid halv tio och var inte tillbaka igen förrän sen eftermiddag. Det blev drickastopp, lunchstopp, fotograferingstopp och glasstopp, 13 mil fick vi ihop, de ni !


Något som var riktigt kul att se var hur piren i Ban Bao har rustats upp. Den var jätte fin nu och alla båtar som låg utmed piren var i toppen skick. När vi var här senast (2006) var det inte fräscht för fem öre där.
Vi var nere på Corall Beach och såg när elefanterna och en liten elefant bebis badade i havet. Vi såg apor som klättrade på elledningarna och en apa som parkerat sig mitt på vägen när vi kom med mopparna.




En joggingtur innan solen försvann ner i havet hann jag med innan vi ny duschade och omklädda gick ner på stranden för att äta grillad red Snapper och stora prawns med sallad, bröd och olika såser. Det var riktigt mums.




Nu är det god natt för idag och det sista Pher sa innan han somnade var,
 - jag har fan ont på röven än ...

God Natt från oss på Koh Chang

lördag 13 december 2014

Orm på Koh Samet

Igår var vi på jakt igen, men den här gången av orm.
När vi kom ner till beachen och skulle slå oss ner på "våra" solstolarna låg det en orm under den ena stolen. Pher såg den inte först utan gick bara fram och skulle slå sig ner när en man pekar och säger - snake...
Jag känner en herre som var snabb som en vessla därifrån. Jag fick snabbt upp kameran och hann ta några bilder på både ormen och på jakten som följde. Personalen fick upp ormen på en sopskyffel men sen gick de bara några meter innan de släppte den igen bland blomkrukorna vid restaurangen.


När vi idag på förmiddagen åter kom ner till stranden frågade Pher personalen om de sett någon orm och får då till svar - ja men idag var det en gul orm.....och så pekar han på "våra" solstolar och säger - där...
När jag frågade om den var farlig eller giftig svarade han inte på det.

Jag fattar inte varför det alltid ska visa sig råttor och ormar för oss? Pher har ju värsta ormfobin och jag råttfobi. Vi är som magneter för de där otäcka otygen...blä...

Annars går dagarna och egentligen det mesta här i ett väldigt lugnt tempo. Ärligt talat gör vi inte mycket mer än sover, vilar, slappar och äter. Men idag vet i tusan vad jag beställde in för mat? Det var verkligen inte gott. Min mat såg ut som en snorig soppa, jag tror de hade rett av någon helt smaklös buljong med potatismjöl och sen haft i "slajmiga" tjocka nudlar, några stora gröna blad, lite kycklingbitar och morötter. Usch, det var en riktig miss. Bosse fick också in mat som vi inte kunde äta för den var så stark att både näsa och ögon började rinna. Nej, idag gjorde vi inga bra val till lunch men nu ser vi fram mot kvällens måltid istället.



Hej från oss


fredag 12 december 2014

Båttur och Papa Roger


  • Vi bokade oss på en båttur igår. En rundtur till fem öar och med två stopp för snorkling. Båten skulle gå klockan två så vi ombads att infinna oss på stranden vid 13:40. När klockan var 13:40 var vi på plats men det var inte båten.

- Ni får vänta lite, sa killen och det gjorde vi snällt. Vi väntade, vi väntade och vi väntade.
Det här är så typiskt för Thailand, för här gäller "thaitime". Man ska inte ha bråttom och man ska framför allt inte bli irriterad för det hjälper inte ett skit.


Det är bra träning för oss stressade svenskar som är så vana vid att planera, att skriva kalender och att ha koll på tillvaron. I Thailand gäller "thaitime". Här är det ingen som hetsar upp sig eller ber om ursäkt för att de kommer försent, här väntar man snällt på sin tur, i Thailand får man bara ett leende.


Så vi får allt bara acceptera det vi inte kan förändra!
Båten kom till slut, klockan 14:30.
Båtturen var inte den bästa vi har varit på men vi kom ut i alla fall och Bosse fick snorkla och se lite fisk. Vi hade bröd med oss och matade fiskarna med så då lockas de fram ordentligt.


På kvällen gick vi en sväng på bygatan och förbi Papa Rogers bar och vem står inte där i baren om inte Papa Roger själv! Det blev inget Hua Hin för honom, för som han själv sa på sin klingande finlandssvenska - nej, jag orka inte, jag är för trött nu.
När klockan var 21.30 kom han ut iklädd peruk, tomteluva och tomterock. Han gick genom baren och vid dörren öppnade han rocken och under har han ett förkläde som ser ut som ett raffset. Vilken cool gubbe, han är ändå snart 72 år.


När jag senare sitter och pratar med honom berättar han att hans mamma fortfarande lever och att hon fyllde 100 år i förra veckan.
Han säger också att han avslutade sin bar den sista oktober i år för att pensionera sig men att han nu dyker upp lite ibland för att "gästspela" Baren har han lämnat över till Mr Kay som äger Bananas som ligger vägg i vägg.
Han berättar också att han beställt 120 påsar med lite olika kex och godis i som han ska dela ut till öns alla barn den 24/12, då han är jultomte.

Kolla min film som jag tog på hans julshow KLICKA HÄR

Jag har haft inlägg om Papa Roger tidigare KLICKA HÄR

Hej från oss hos på Papa Rogers Bar


tisdag 9 december 2014

Koh Samet, nu är vi här

En joggingtur längs med Beachroad och frukostbuffé på Apex hotell hann vi med innan vi lämnade Pattaya för att åka vidare till Ban Phe och två dagar hos våra svenska vänner Kicki och Jörgen.
En riktigt rolig kväll fick vi på Kickis Bar med vänner som vi träffat tidigare och några nya bekantskaper som kom från Finland. Finnen döpte genast om Pher till Stellan och lite senare på kvällen iklädde han sig själv rollen som den finska backhopparen Matti Nykänen. Med stor iver och inlevelse visade och förklarade han för oss på finska hur man gör när man hoppar backhoppning.
Vi hade riktigt roligt men fattade inte ett ord av allt han sa.

Vi har hyrt moppe ett par dagar och kört runt i området. Efter bara  ca 30 minuter hade vi den första punkan, men eftersom nästan alla åker moppe i Thailand så är det inte särskilt långt mellan verkstäderna och när en farang kommer med en punktering, ja då släpper de allt de har i händerna och hjälper snabbt till. 8 minuter och 120 bath senare var det fixat! Dom är otroliga.


Men innan mopparna var tillbaka lämnade hann vi med ytterligare en punktering, den lagningen tog kanske 1 minut längre tid att fixa men kostnaden var den samma.

Vi har fortsatt semestern med lugna dagar, med sol och bad och en himla massa god mat. Vatten- och lufttemperatur ligger på nästan samma gradantal, mellan 30-32 grader.

Råttjakt har vi haft också. En morgon när Bosse var på toa sprang det en råtta över golvet, in under toadörren och ut i sovrummet. Det var ingen liten mus om ni tror det, utan en råtta. Pher och jag blev klarvakna på en sekund och satte oss spikrakt upp, mitt i sängen och försökte hålla koll på vart det lilla otyget skulle ta vägen. Rätt som det var sprang den över golvet och in under tv bänken. Antagligen hade den tagit sig in via avloppsledningen för locket till golvbrunnen låg åt sidan. Fy fan, ni som följt oss tidigare i resdagboken vet ju att jag har världens råttfobi.


Färjan över till Koh Samet och så har några om möjligt ännu lugnare dagar passerat.
Jogging, bad, sol, mat och slapp. Kan man ha det bättre på semestern?

Redan första kvällen på Koh Samet gick vi till Papa Rogers bar men det visade sig att Papa Roger åkt på semester till Hua Hin så han fanns inte på plats, det var synd det för vi hade gärna presenterat honom för Bosse.


Idag på morgonen när jag gjort min joggingtur kom vi tillbaka precis lagom för att se när parkvaktarna (Koh Samet är en Nationalpark) hade flagghissning. Alla stod militäriskt uppställda och sjöng en sång under ceremonin. Därefter kom öns munkar förbi efter att de varit runt på sin dagliga "tiggarrunda" eller insamlingsrunda kanske låter bättre?
Ja, livet rullar på, en vecka av semestern har passerat och allt har sin gång....


Hej från oss på Koh Samet






fredag 5 december 2014

Framme i Pattaya

3/12
Ungefär 24 timmar efter det att vi lämnat vårt hem i Timmernabben landade vi på Suvarnabhumi AirPort i Bangkok. Det är verkligen en jätte lång resa men nu är vi då äntligen framme. (Jag undrar om det kan ha med åldern att göra att det känns lite längre för varje gång vi åker?)
Hotellet, Page 10 är bra och ligger mitt i centrum med bara ca 150 meter till stranden.
Att boka hotell hemifrån är lite som att dra en lott, chansen att det blir en högvinst är bra mycket mindre än att dra en nitlott, men den här gången lyckades vi bra och fick till en vinst. Bosse däremot fick lite mer nitlott, men men, vi ska bara vara här tre nätter så det gör inte så mycket.

Thailand tog inte emot oss från sin bästa sida den här gången. Solen hade tagit skydd bakom molnen men värmen var i stort sett den samma som alltid, 29 grader kan vi ju inte klaga på.
Första dagen blev inte så mycket uträttat, men en sväng runt i omgivningarna blev det och vi kan konstatera att det mesta är sig likt. Efter lite god thaimat på Kiss och en fotmassage på våra jetlaggade fötter och ben så var vi ganska klara för sängen.


4/12
Dag två tillbringade vi på Jomtien Beach. Allt är sig likt även där så det där med att thailändska militären rensat upp och tagit bort alla solstolar stämmer inte alls.
Tre vita faranger (västerlänningar) och de thailändska strandförsäljarna flockas runt oss som flugorna kring en koskit. Men redan efter första dagen har vi uträttat allt som man ska på beachen. Vi har badat, solat, ätit popie, tengmo och majs, druckit icete och beer Chang, fixat fötterna och gjort manikyr och så handlat och prutat på diverse onödiga små saker ....japp, det var väl det mesta?
På eftermiddagen fick vi hålla oss under tak eftersom himlen öppnade sig och det fullkomligt vräkte ner regn, men på taket på vårt hotell finns en pool och poolbaren ligger under tak så det gick fint att tillbringa en stund där också.


På kvällen tog vi med Bosse till Walkingstreet. Vilken cirkus det är där alltså, helt otroligt.
Vi stod en stund och tittade på en kille som trollade med kort och cigaretter, han var suveränt duktig. Han tog fram Pher och tryckte ner fem glödande cigaretter i hans tröja och Sim Sala Bim så var de borta, och inte några brännmärken i tröjan fanns det heller!
Vi tog oss nästan hela gatan ner och förbi alla inkastare som vill att vi ska komma in på just deras ställe. Det är tokigt, det är galet och det är riktigt vimsigt men vi är i Pattaya, inte i Thailand.
En dag kvar i denna galna stad sen drar vi vidare mot landsbygden.
Imorgon är en ny dag, imorgon är det Kung Bhumibol Adulyadejs födelsedag.


5/12 
Idag har vi firat thailändska kungens 87 årsdag. 
Både Beach road och 2:road stängdes av från trafik och sen gick det massor av uppklädda och gulklädda människor i en jätte lång parad med de thailändska flaggorna viftande. Det var flera olika musikkårer som spelade och en liten kille gick med en jättestor trumma som han knappt orkade bära, han hade dessutom så stora skor att han knappt kunde gå, men fin var han och stolt.
Thailändarna är otroliga rojalister, de älskar verkligen sin kung.  


Jag har tidigare  skrivit ett blogginlägg som handlar om Thailands monark och vill du läsa det så KLICKA  HÄR

Hej So long från oss på födelsedagsfirande i The land of Smile