torsdag 18 december 2014

Koh Mak, here we come

Det blåste storm idag på morgonen. Helt sjukt men det gick till och med gäss i poolen utanför vårt rum. Jag kände mig faktiskt riktigt orolig för båtresan från Ban Bao till Koh Mak. Vi skulle ju som tur var åka speedboat och inte med färjan och på så sätt tjäna en timma på restiden.
Men först bilresan.
Koh Chang är ju otroligt kuperat, det är backe upp och backe ner. Taxin som man åker med är en pick up så man sitter liksom på två bänkar på flaket med ett tak över. Taxikillen hävde upp våra väskor på taket och jag undrade i mitt stilla sinne om de inte skulle spännas fast? Men men, dom vet väl vad dom gör?


När vi åkt en bit tog vi av på en riktig "kostig" på grund av ett vägbygge och då kom en av våra väskor farande ner från taket och PANG rakt ner på vägen. Oh My God !! Thailand Thailand.
Ner på en ny resort och in med mera folk i taxin, vägen slingrar och nu är jag bilsjuk.
Åh, detta är känns inte bra. Jag vill spy, jag har avgaslukt i näsan och dessa hemska vägar och så åker man dessutom baklänges.


Och så var det båtresan.
Jag ville sitta ute eftersom jag inte mådde så bra så Pher, Bosse, jag och en svensk kille till parkerade oss ibland väskorna längst fram på båten. När vi åkt ungefär i 30 minuter fick vi världens slagsida. Jag blev så himla rädd och båtpojken som satt längst fram i fören hoppade snabbt ner och jag såg rädslan i hans ögon och i hela hans kroppsspråk.
- men vad är det som händer nu ? ropade jag och Pher ropade bara tillbaka - titta inte bakåt.
Besättningen stängde av musiken och jag såg hur oroliga dom var. De ändrade snabbt kurs och slog av på farten och så kom vi till slut in mellan öarna och det blev lite lugnare.
Helt plötsligt, mitt i mitt kaos i huvudet fick jag se en liten fågel sväva över båten,
- han följer oss, sa svensken, men min tanke var, - det är Fredrik, han vakar över oss.

Vi kom iland och tack vad det kändes skönt. Det blåste fortfarande storm men vi var i alla fall framme, vi var framme på Koh Mak.
När jag senare frågade Pher varför jag inte skulle titta bakåt sa han
- nej fy, vågorna var högre än båten, du hade dött om du sett det.

Resorten vi bor på ligger mitt i djungeln. Vi bor i väldigt spartanska bambuhyddor, men det är fräscht och mysig och det är ett jättetrevligt italienskt par som driver stället.


När vi varit på ön i ca 30 minuter möter vi en orm som är ca två meter lång. Herre min tid, detta tar aldrig slut. Jag behöver väl inte nämna något mer om det?

Jag återkommer från Koh Mak igen men nu måste jag sova efter en middag med italiensk lasagne och rött vin. Phu...vilken dag.

God natt från Koh Mak

2 kommentarer:

  1. OMG! Jösses jag hade dött!
    Frågan är väl vilket som är bäst, speedboat eller färja...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror speedboat ändå. När vi åkte tillbaka tog vi katamaranen för den går lugnt även om det blåser / Maria

      Radera